Begrepp

Begrepp, ord och uttryck som relaterar till hedersrelaterat våld och förtryck

Begrepp, ord och uttryck som relaterar till hedersrelaterat våld och förtryck

Förklaringar till de begrepp och de uttryck som används inom hedersrelaterat våld och förtryck.

1

Barnäktenskap

Barnäktenskap är ett brott mot barnets rättigheter. Barn som gifts bort berövas sin barndom, rätten till sin egen kropp och rätten till ett självvalt liv. Svensk lag tar tydlig ställning för barns rätt till ett liv fritt från våld och förtryck. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och bli respekterad för sin egen åsikt. Att barn ingår äktenskap är ett brott mot dessa principer – ett brott mot barns hälsa och utveckling.

Enligt UNICEF har 700 miljoner kvinnor som lever idag ingått äktenskap som barn. Mer än en tredjedel av dessa var under 15 år när de gifte sig. Barnäktenskap bland flickor är vanligast i södra Asien och afrikanska länder söder om Sahara. Risken för att flickor tvingas in i barnäktenskap ökar i samband med flykt. I Sverige är barnäktenskap förbjudet enligt lag. Sedan 1 januari 2019 erkänner inte Sverige utländska barnäktenskap. Förbudet gäller oavsett om parterna hade anknytning till Sverige eller inte när de gifte sig och oavsett hur gamla parterna är när frågan om erkännande prövas.

Flickor som gifts bort riskerar att skadas eller dö vid komplikationer under graviditet och förlossning för att deras unga kroppar inte är redo att klara av att bära eller föda ett barn. Flickor som ingår barnäktenskap berövas ofta möjligheten att gå klart skolan och riskerar att hamna i långvarig fattigdom. Risken för våld och övergrepp ökar för flickor som tvingas in i barnäktenskap. Även pojkar gifts bort, men i en mycket mindre utsträckning än flickor.

Flera faktorer kan tillsammans vara orsaken till att främst flickor gifts bort; fattigdom i familjen, föreställningar om att flickor ”skyddas” om de ingår äktenskap tidigt, starka sociala normer och påtryckningar, hedersnormer och värderingar, traditionella och religiösa sedvänjor som förespråkar barnäktenskap, samt bristfälliga nationella lagar som inte förbjuder eller fördömer barnäktenskap.

Att bekämpa barnäktenskap är att kämpa för barns grundläggande rättigheter.

”When girls are allowed to be girls, everybody wins.” (UNICEF 2014)


2

Hedersrelaterat våld och förtryck

I grunden handlar hedersrelaterat våld och förtryck om kontroll av kvinnors sexualitet. Våldet är i första hand riktad mot det egna barnet. Flickor och kvinnor begränsas och hindras att leva ett självvalt liv i syfte att bevara familjens och släktens heder. Pojkar bevakas inte på samma sätt. Våldet och förtrycket kan ta sig olika uttryck – allt från begränsningar och kontroll av exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet, till livsavgörande beslut kring utbildning, arbete, giftermål och även skilsmässa. Hedersrelaterat våld och förtryck sker i första hand av nära omsorgspersoner. Det är framför allt unga individer och främst flickor som drabbas, men även pojkar och män kan falla offer för hedersvåld. Pojkar kan tvingas att kontrollera sina systrar. Särskilt utsatta grupper är hbtq-personer och personer med intellektuell funktionsnedsättning som lever i en hederskontext. Inom grupper som praktiserar hedersrelaterat våld och förtryck kan endast män ha heder. Kvinnor ska ha skam. Heder betraktas som något positivt och det som är positivt är att kontrollera sin dotter.

Hedersrelaterat våld och förtryck har en tydlig kollektiv karaktär. Det innebär att kollektivet ansvarar för att utmäta och genomföra bestraffningar när familjens eller släktens heder anses ha gått förlorad. Det kan räcka med ett rykte om en ung kvinnas påstådda beteende för att en hel familj ska vanhedras. Hedern är därmed starkt bunden till ”betraktarens öga”; vad andra säger om en kvinnlig familjemedlems påstådda handlingar är överordnat hennes faktiska beteende. För att återupprätta hedern som har förlorats utövas hot och våld. I de mest extrema fallen förekommer hedersmord. Förövarna av hedersrelaterat våld och förtryck kan vara både män och kvinnor. Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer bland olika etniska grupper och religioner.

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om kontroll

Detta beror på att kvinnans sexualitet betraktas som en kollektiv angelägenhet och en måttstock för familjens och släktens heder. Hederstänkandet domineras av en stark oskuldsnorm som innebär att flickor förväntas vara blygsamma och respektabla, men framför allt vara oskuld på sin bröllopsdag. Den dotter fadern lämnar över måste vara oskuld. Detta får allvarliga konsekvenser för flickor och unga kvinnor vars grundläggande fri- och rättigheter kränks genom att deras livsutrymme inskränks på en rad olika sätt.

2004 antog FN:s generalförsamling en resolution som uppmanar samtliga medlemsländer att bekämpa orsakerna till och eliminera förekomsten av våldsbrott mot kvinnor som begås i hederns namn. Enligt resolutionen ska alla former av våld mot flickor och kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck identifieras och behandlas som ett våldsbrott och vara straffbart enligt lag.

Du kan läsa mer om hedersrelaterat våld och förtryck bland ungdomar i TRIS studie UNG 018 - En kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck bland unga i Uppsala


3

Intellektuell funktionsnedsättning och hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck undantar inte personer på grund av en eventuell funktionsnedsättning. Personer med intellektuell funktionsnedsättning som lever i en hederskontext innefattas därför också av begränsningar och kontroll av framför allt kvinnors sexualitet. Däremot tar sig våldet och förtrycket andra uttryck, vilket även får andra konsekvenser för den drabbade individen.

Personer med en intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck är en mycket sårbar och svårupptäckt målgrupp. Sårbar på grund av en stark beroendeställning till dess omsorgsgivare som samtidigt utövar våldet. Sårbarheten beror också på att personer med intellektuell funktionsnedsättning ofta har en annan referensram kring önskvärd behandling och inte alltid förstår vad som förväntas av omgivningen.

Exempelvis kan det vara svårt att förstå sig på oskuldsnormen och konsekvenserna av att bryta mot familjens förväntningar kring den unges sexualitet. Målgruppens utsatthet är svårupptäckt då det hedersrelaterade våldet och förtrycket tar sig andra uttryck och får andra följder. Eftersom personer med intellektuell funktionsnedsättning ofta har svårt att förstå innebörden av det man utsätts för, kan motstånd mot våldet – och chansen för utomstående att upptäcka våldet – helt utebli.

Istället för fysiskt våld som kan vara mer synligt handlar hedersvåldet och förtrycket mot personer med intellektuell funktionsnedsättning många gånger om ett passivt våld. Detta betyder att det kan räcka med att inte bistå personen med grundläggande behov av exempelvis medicin eller praktiskt stöd i vardagen för att åsamka personen stor skada. I en hederskontext betraktas personer med intellektuell funktionsnedsättning som en skam för familjen och därför blir det motiverat att höja familjens anseende genom att vidta olika åtgärder.

En av dessa åtgärder som ofta drabbar personer med intellektuell funktionsnedsättning är vilseledande äktenskap som sedan den 1 juli 2014 är en brottslig handling i Sverige. Vilseledande äktenskap innebär att personen tackar ja till att ingå äktenskap utan att egentligen veta vad det innebär. Fokus läggs istället på konkreta saker som exempelvis den stora bröllopsfesten och den fina brudklänningen. Genom att personen med intellektuell funktionsnedsättning ingår äktenskap anses man bli ”normal” inom den hedersrelaterade kontexten.

Långt ifrån alla har en diagnostiserad intellektuell funktionsnedsättning och långt ifrån alla utsatta kommer till myndigheters kännedom. Dessa personers specifika sårbarheter bidrar till att de ofta faller mellan stolarna och sällan får den hjälp och de insatser de behöver. För att bättre kunna arbeta och bemöta personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver målgruppen synliggöras och kunskap spridas.

TRIS arbete med Intellektuell funktionsnedsättning och hedersrelaterat våld och förtryck

TRIS har mångårig erfarenhet av att arbeta med hedersvåldsutsatta personer med intellektuell funktionsnedsättning. TRIS rapport Trippelt utsatt (2012) är den första i sitt slag att kartlägga omfång och karaktär av hedersrelaterat våld och förtryck bland unga personer med intellektuell funktionsnedsättning som lever i en hederskontext i Sverige.

TRIS har även tagit fram metodhandboken Nå- vidare; ett gruppmaterial som syftar till att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck bland unga personer med intellektuell funktionsnedsättning. Tillsammans med Länsstyrelsen Östergötland har TRIS tagit fram kommunikationsverktyget Våga förstå! som möjliggör för barn och unga med kommunikationssvårigheter att få hjälp med att uttrycka sina känslor och prata om sin utsatthet med hjälp av bilder och emojis.

TRIS har också publicerat en konferensutgåva av den lättlästa boken ”Ingen ska bli gömd och glömd - En lättläst bok om heders-relaterat våld och förtryck och intellektuell funktions-nedsättning". I boken används bland annat pictogrambilder och i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten presenterar TRIS helt nya och unika bilder som ska hjälpa målgruppen att förstå tvångsäktenskap, barnäktenskap och könsstympning av flickor. Boken finns att ladda ner på TRIS hemsida 

TRIS driver Madickengården som är det enda skyddade boendet i landet med dokumenterade kunskaper kring hedersrelaterat våld och förtryck bland personer med intellektuell funktionsnedsättning.

För information och placeringar kontakta Madickengården


4

Könsstympning

Könsstympning av flickor och kvinnor är ett mycket grovt uttryck för hedersrelaterat våld och ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna. Denna mer än 2000 år gamla sedvänja har som syfte att genom ett fysiskt övergrepp på flickor kontrollera deras kroppar och begränsa deras sexualitet. Ytterst handlar det om att försäkra sig om att kvinnan bevarar sin oskuld tills hon gifter sig. Detta grundar sig i föreställningen om att familjens heder är avhängigt kvinnors och flickors sexualitet. Könsstympning av flickor och kvinnor är förbjudet enligt svensk lag (Lag 1982:316), även om övergreppet sker utanför Sveriges gränser (Lag 1998:407).

Enligt FN uppskattas omkring 200 miljoner flickor och kvinnor ha blivit utsatta för någon form av könsstympning. 44 miljoner av dessa är flickor under 14 år. Könsstympning förekommer i cirka 30 länder i Afrika, Mellanöstern och Asien. Övergreppet genomförs på flickor från spädbarnsåldern upp till 15 år. Ingreppet innebär att delar av flickors könsorgan skärs bort eller skadas på annat sätt. Exempelvis kan hela eller delar av klitoris skäras bort. Det är ofta kvinnor som genomför ingreppet som oftast görs helt utan bedövning och med hjälp av en smutsig kniv, ett rakblad eller något annat vasst föremål.

Könsstympning leder ofta till ett livslångt fysiskt och psykiskt lidande för den drabbade. I samband med själva ingreppet kan svåra blödningar och infektioner uppstå, i vissa fall med dödlig utgång. En kvinna som har genomlidit könsstympning kan lida av svår smärta, komplikationer vid menstruation, samlag och förlossning.

Det är svårt att veta hur många flickor och kvinnor som är drabbade av eller riskerar att genomgå könsstympning i Sverige. Enligt Socialstyrelsen (2015) uppskattas ungefär 38 000 flickor och kvinnor i Sverige vara könsstympade


5

Tvångsäktenskap

Den 1 juli 2014 infördes en ny lag i Sverige som stärker skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Det stärkta straffrättsliga och civilrättsliga skyddet består i införandet av två nya brott, äktenskapstvång och vilseledande tvångsäktenskapsresa (Lag 2014:381). Dessutom får barn inte längre dispens att ingå äktenskap. Enligt svensk lag måste man vara 18 år för att få gifta sig.

Att gifta sig ska vara självvalt. Men inom den hedersrelaterade värdegrunden finns föreställningen om att familjen vet bäst och har rätt att välja ut en lämplig livspartner åt sina barn. Detta kan ske med mer eller mindre inslag av hot och våld, eller genom att man på något sätt förmår den unge att ingå äktenskap mot den egna viljan. Ibland kan motstånd från barn eller unga vuxna helt utebli eftersom hedersnormerna och påtryckningarna från föräldrarna kan vara så starka att det inte är tänkbart att gå emot föräldrarnas önskemål.

Lagen om äktenskapstvång och vilseledande tvångsäktenskapsresa

Lagen om äktenskapstvång innebär att det är förbjudet att genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmå en person att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Straffet för äktenskapstvång är fängelse i upp till fyra år. När det gäller utnyttjande av utsatt belägenhet innebär det att det är förbjudet att exempelvis utnyttja offrets beroendeställning till gärningsmannen. Det kan handla om att offret har en intellektuell funktionsnedsättning eller att det är ett barn som utsätts för påtryckningar av föräldrarna att ingå ett äktenskap. Förbudet gäller även mot informella äktenskap som ingås under olika religiösa eller traditionella former men som inte är juridiskt bindande enligt svensk lag.

Det nya brottet vilseledande tvångsäktenskapsresa innebär att man genom vilseledning förmår en person att resa utomlands i syfte att genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmå personen att ingå ett äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelse. Detta brott kan straffas med fängelse i högst två år.